Friskolor har länge varit en het debattfråga i Sverige. Många menar att valfriheten inom utbildningssystemet bidrar till ökad mångfald och kvalitet, medan andra oroas över ökade klyftor och ojämlikhet. En återkommande diskussion är om elever från friskolor presterar sämre när de väl når högskolan. Nyligen publicerade studier och undersökningar ger insikter i detta omtvistade ämne och visar att det finns ett behov av att adressera och förbättra situationen.
Forskning visar på sämre resultat för friskoleelever
En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att elever som gått i friskolor tenderar att prestera sämre på högskolan jämfört med sina jämnåriga från kommunala skolor. I studien undersöktes prestationerna hos studenter som gått ut gymnasiet under perioden 2010–2015 och därefter påbörjat högre studier. Resultaten pekade på att även om friskoleelever generellt hade högre betyg när de gick ut gymnasiet, presterade de sämre på högskolan.
En av förklaringarna kan vara att betygssättningen i vissa friskolor är mer generös, vilket leder till betygsinflation. Detta innebär att elever med högre betyg på papperet kanske inte har den djupgående kunskap som krävs för att lyckas i högre studier.
Betygsinflation och skillnader i undervisningskvalitet
En hypotes som lyfts fram är att betygsinflationen är mer förekommande i vissa friskolor, där betyg sätts högre än vad elevernas kunskaper egentligen motiverar. Enligt Skolverkets rapport från 2021, där betyg från både kommunala skolor och friskolor analyserades, såg man en tendens till att elever från friskolor hade högre betyg, men att dessa betyg inte alltid motsvarades av bättre resultat på nationella prov. Detta skulle kunna förklara varför många elever från friskolor kämpar med att möta kraven i högskoleutbildningar.
Förslag för att förbättra resultaten för friskoleelever på högskolan
För att elever från friskolor ska kunna uppnå bättre resultat på högskolan kan flera åtgärder övervägas:
1. Förbättrad och Enhetlig Bedömning och Utvärdering
Implementera mer standardiserade och objektiva bedömningsmetoder för att säkerställa att betyg från friskolor är jämförbara med de från kommunala skolor. Detta kan omfatta externa bedömare eller nationella prov för att komplettera skolornas interna betyg, samt utveckling av enhetliga riktlinjer för betygssättning.
2. Förstärkt Förberedelse och Stöd Under Gymnasietiden
Erbjuda extra stöd och resurser till elever på friskolor för att förbereda dem inför högskolan. Detta kan innebära mentorskapsprogram, rådgivningstjänster och högskoleförberedande kurser som fokuserar på studieteknik och akademiskt skrivande.
3. Ökad Samverkan Mellan Skolor och Högskolor
Stärka samarbetet mellan friskolor och högskolor för att bättre förstå och adressera de utmaningar som elever från friskolor kan möta. Skapa forum för feedback från högskolor till friskolor och utveckla gemensamma utbildningsinitiativ som fokuserar på övergången från gymnasie- till högskolenivå.
Slutsats
Sammantaget visar forskningen att elever från friskolor i genomsnitt presterar sämre på högskolan, trots att de har högre betyg från gymnasiet. Betygsinflation och skillnader i undervisningskvalitet är två faktorer som kan bidra till detta resultat. Genom att implementera åtgärder för förbättrad bedömning, ökat stöd under gymnasietiden och stärkt samverkan mellan skolor och högskolor, kan vi arbeta för att förbättra friskoleelevers prestationer och därmed öka deras chanser till akademisk framgång.
Kommentarer